Désirée (Desideria) Clary

	Désirée (Desideria) Clary

1777 - 1860  (83 år)

Svensk drottning 1818-1844 (26 år) med namn Desideria

Eugénie Bernhardine Désirée Clary föddes 8 november 1777 i Marseille i Frankrike som dotter till köpmannenFrancois Clary och dennes andra hustru Françoise-Rose Soumis. Hennes far var gift två gånger och Désirée var yngst i en barnaskara på tretton stycken. Hon växte upp i Marseille under den franska revolutionen tillsammans med sin syster Julie och deras mor. Pengar saknades aldrig, med de tillhörde inte heller samhällets toppskick. Efter att familjen Bonaparte blivit fördrivna från Korsika i juni 1793 och slagit sig ner i Marseille fick de snart Clarys hem som samlingsplats. Den äldste brodern, Joseph Bonaparte gifte sig snart med Désirées syster Julie och själv blev Désirée "fästfolk" med Napoléon Bonaparte. Något äktenskap mellan Désirée och Napoleon blev dock aldrig av utan 1796 gifte han sig med Joséphine de Beauharnais istället. Désirée och Napoleon fortsatte emellertid att ha en mycket god relation till varandra. Tjugoett år gammal (1798) gifte hon sig med divisionsgeneralen Jean Baptiste Bernadotte (35) och året efter föddes sonen Oskar. Napoleon utnämnde hennes man till furste över ett litet hertigdöme som hette Ponte Corvo och hon blev då själv furstinna. För henne var det enbart en titel utan några som helst förpliktelser. När hennes man 1810 blev vald till kronprins av Sverige trodde hon därför att detta också bara var en titel utan några som helst skyldigheter. I december 1810 anlände hon dock till Sverige – och det sägs att hon vantrivdes från första stund! Hon tyckte att det svenska hovet var stelt och tråkigt och hon var helt ointresserad av allt som inte var franskt. Det svenska hovet gillade i sin tur inte henne. Hon kallade Sverige för "vargarnas land" och hon längtade hem så mycket att hon redan ett halvår efter ankomsten (1811) reste tillbaka till Frankrike, medan hennes man och son stannade kvar i Sverige. När Karl XIII dog 1818 tog hennes man över Sveriges tron med namnet Karl XIV Johan. Själv blev hon då automatiskt svensk drottning. Ändå stannade hon kvar i Frankrike och kom inte till Sverige ens när hennes man kröntes till kung. Hon stannade i Frankrike under olika svepskäl fram till 1823. När hennes nu vuxna son skulle gifta sig tyckte hon att det var lämpligt att resa tillbaka till Sverige. Hon hade då inte sett sin son på elva år. Fem år efter att hennes man blivit krönt till kung i Sverige, kröntes hon till Sveriges drottning i Stockholm, med namnet Desideria. Desideria levde resten av sitt liv i Sverige, hon reste aldrig tillbaka till Frankrike. Hon planerade hela tiden att återvända till sitt älskade Frankrike och packade många gånger sina väskor, men det var alltid något som gjorde att hon inte kom iväg. Hon levde ganska isolerat - hon hade endast en liten vänkrets och umgicks enbart med den franska delen av hovet, vilket troligen var orsaken till att hon aldrig lärde sig att tala svenska - vilket inte heller Karl XIV Johan gjorde. Desideria ansågs för originell, hon brukade vända på dygnet - hon sov på dagen och åt frukost först sent på eftermiddagen varefter hon var vaken hela nätterna istället. Hon hade också svårt för att passa tider - hon kom alltid för sent till allt hon skulle delta i. På sensommaren och hösten brukade hon bo på Rosersbergs slott och den övriga tiden på Stockholms slott. Hon reste även en del, bland annat till Norge och Skåne. 1844 dog Karl XIV Johan (81) och hon blev änkedrottning och hennes son Oskar (45) tog över tronen efter sin far. Femton år senare (1859) dog också Oskar (60) och hennes sonson Karl XV (33) blev Sveriges nya regent. Desideria fick uppleva sin sonsonssons födelse, Gustav V som föddes 1858, innan hon dog två år senare, den 17 december 1860, 83 år gammal.

Gravplats: Stockholm - Riddarholmskyrkan